25 mars 2009
Maraton
Jag sprang och sprang, allt vad jag kunde... Med andra ord lika snabbt som Elias springer ungefär :P
Den jävla bussen körde förbi oss så vi fick springa en hållplats för att hinna till vårt byte. Kände inte för att sitta ute i en timme och vänta på nästa.
Ja så nu har jag så ont så ont. Stackars mig :P Men jag överlever väl! Får väl skylla mig själv då jag inte har bombhotat Andreas på mina pengar så att jag kunde åka på intensivutbildningen och haft mitt körkort.. eller ja, kunde ha :P
Har varit på vattengympan idag och burit med mig laptopen som snubben skulle hämta, den ska på lagning..
Han ringde och ville att jag skulle komma till hus T3 och lämna den. Sa att jag inte visste var det låg och att jag dessutom inte kan gå för mycket, speciellt inte med den tunga väskan. Han var ju inte ens där själv än så han tyckte jag skulle lämna in den där bara. Eh, nej. Sa att jag skulle sitta kvar en timme och äta frukost så han får hämta den där isf men nej, det verkade för jobbigt. Då får de komma och hämta den en annan dag isf! Vill gärna ha kvitto på det!
Strulsnubbe. Han får betalt för att jobba, jag får fan inte betalt för att springa runt för hans skull.
Ska åka till stan och göra något mer Erika nu. Vi är hemma och degar bara och solen skiner ute!
Klas frågade på sms innan vad det är han har gjort fel. Tycker inte att jag ska behöva förklara samma sak en gång till. Internetsnusk, anklagelser och att han är kall och ego. Fick som svar att det är JAG som inte ger närhet och omtanke.
Har svart på vitt där han skrivit till min inneboende att jag inte har något han vill ha hos en tjej bland annat. Har jag inte det så är det väl inte så konstigt att han beter sig som en skit mot mig. Han bryr sig inte ju!
Varför är det så svårt att då ta åt sig av det jag säger att jag känner och tycker?
Varför ödsla tid på att anklaga mig tillbaka och blabla..
Skrev detta kortfattat i ett svar.
Han skrev: Ta hand om dig
Precis det jag ska! :) Hoppas han bara går vidare nu och att han hittar någon annan att anklaga för att han har problem med att hålla snoppen i styr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag kommer säkert verka lite creepy och stalker-isch nu när jag säger det här men åååh vad jag blir glad av att följa din blogg när du kommer till en sådan insikt! Fy vad skönt att du dels låter gladare (med undantag för gråtattackerna emellanåt som troligtvis är helt normala, särskilt med tanke på graviditeten), men att du sakta men säkert börja släppa Klas och förstå att ni klarar er bättre utan honom! All lycka till med både Elias, det framtida syskonet och framtida kärleken.. jag kommer definitivt att följa detta! :) Kramar
SvaraRaderaÅh en stalker! Vad trevligt ^^
SvaraRaderaTack så mycket för dina ord :)
Denna gången känns det verkligen annorlunda och som ett definitivt slut på allt. Känns inte lika svårt som innan utan riktigt skönt inombords faktiskt :)