13 februari 2009
Ursäkta men jag måste få KLAGA av mig!!
Kommer bara klaga nu så de som inte vill höra, sluta läs!
Somnade kl 3 inatt. Låg vaken liksom förra natten och tänkte MEN jag grät inte! ;) Läste alla sms som Klas skickat under hösten och blev bara så enormt förbannad på mig själv. Hur kan jag varit så dum och stannat med en människa som säger sådana saker och behandlar mig så!! Usch.. Jag måste ha varit totalt hjärndöd.
Känner mig helt hundra på att han aldrig någonsin kommer ha en ynkaste chans att få någon som mig.
Jag är värd något så mycket bättre!!
Nu under graviditeten har jag mått piss och blä.Har jag fått något stöd av honom? Nej! Han har klagat på att JAG inte gett honom komplimanger, visat min kärlek och tagit bort vänner från face FÖR HONOM.
HONOM, HONOM, HONOM! Har redan gett upp halva min bekantskapskrets.
Har han slutat med sitt porrsurfande, flirtande och raggande efter en träff för min skull när han lovat det om och om igen i ett år. Nej!
Han fattar inte att det är otrohet, det är ett behov för att han inte ska bryta ihop i mitt sällskap. Att ha någon jobbarkompis från IKEA som vän på face utan att ens ha skrivit är ett ENORMT BROTT och jag är så illojal och har aldrig älskat honom mer än mina IKEAjobbarkompisar. Ja, det är så han tänker.
Kan sitta och skriva hur mkt som helst men det ger mig inget, kommer bara få skit för att jag inte målar honom som ett helgon.
Jag har ALDRIG varit otrogen och gått över en kompisgräns med någon.
Jag är dock inte alltid perfekt! Jag är inte alltid solbrun, benen är håriga, inte ofta sminkad och redo, glad och sprallig och på topphumör! Jag är en människa, med en själ och ett eget tyckande. Jag är ledsen ibland, ibland i flera dagar. Jag kan inte bara ge och ge, jag behöver jag också!
Det finns ett par grundregler för att få mig trygg och lycklig. Ärlighet och trohet!
Det borde vara enkelt att uppfylla och således skapa en god cirkel. Tyvärr blev den goda cirkeln alltid bruten :(
Jag fick aldrig en chans att blomma upp.
ARGH! Jag är så arg!!
Så otroligt dum!
Men förutom det så är jag stark och jag kommer fixa allt det här!
Elias kommer få en underbar liten syskonbebis :)
Vi går vidare och tillåter oss att vara glada!!
Har jag varit det? Tror nästan inte det.. Jag har blivit som en instängd tyst puppa. Rädd för att göra fel, säga fel och vara fel.
Det här är för det bästa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
du är så bra jenny, du har helt rätt!! Han är inte värd dig, du är värd att behandlas sååååå mycket bättre :) När bebis kommer så kommer jag hälsa på dig jämt. Elias kommer bli trött på mig till slut. haha. kraam tina
SvaraRadera